Ännu en deltävling...

Näe, jag kan inte hålla mig längre. Jag tänkte att jag inte skulle kommentera melodifestivalen i år men kan inte låta bli. Förra veckan var det åtta intetsägande låtar som tävlade och det måste ha varit den sämsta omgången hittills i melodifestivalens historia. Det enda som stack ut och var lite kul var Simone Morenos Aiayeh (The Music Of The Samba) Gjuten sistaplats alltså… Vidare gick Linda Bengtzing med en låt som visserligen var bättre än ”Alla Flickor” (vilket å andra sidan inte var så svårt för sämre låt får man leta efter) Vidare från Leksand gick också Andreas Johnson med en tungt Beatlesbelastad slagdänga. Gubbarna i bananbandet gick förstås vidare till ”Andra chansen” på gamla meriter likaså Magnus Bäcklund även utan sin ”Fame-Jessica”. Nu till det som gör att jag inte kan hålla tyst längre. Med förra veckans Bengtzingschlager är det nu tre låtar av fyra som gått vidare till finalen som är typiska schlagers. Vakna! Det är inte 1967 längre… Kikkis och Magnus schlagerdängor har vi redan hört hundratals gånger. Det är inte schlagers som vinner längre och det var väl sisådär 30 år sedan det var det också. Skulle vi skicka Kikki eller någon av de tre andra finalklara låtarna så är sistaplatsen i kvalet paxad för Schweden. Den enda trösten i eländet måste vara att Niclas Wahlgren gick vidare till ”Andra chansen”. Visserligen var det en ballad som även den skulle vara chanslös i Aten men det var åtminstone en bra låt. [Veckans plagiat: Sonyas Etymon som var väl lik Pet shop boys’ It’s a sin.]